Uncategorized

När det gäller lokaliseringen av bostäder för äldre är det en fördel om bostaden ligger i närheten av service som affärer, busshållplats, vårdcentral, kafé/restaurang och träffpunkt för att bidra till självständighet. Om bostäderna ligger längre ifrån service av det slaget, kan en hållplats i närheten kompensera för avståndet. Kollektivtrafik gör det lättare att förflytta sig […]

Att skapa en hälsofrämjande livsmiljö är en viktig del i att främja god hälsa och självständighet. Det handlar om tillgång till god kost, socialt umgänge och fysisk aktivitet. Dessa tre faktorer är viktiga för att kunna upprätthålla en hälsosam livsstil. Genom att t ex möjliggöra för odling kan man odla egna, närproducerade grönsaker, frukt och

Antalet platser på äldreboenden har minskat sedan år 2000 och år 2018 var det endast en mindre andel av alla äldre över 80 år som bodde på ett äldreboende (13 %). Kommunerna tillämpar kvarboendeprincipen, vilket innebär att äldre som behöver vård och omsorg i första hand ska bo i ordinärt boende och först om det

Kontakta avdelningen för samhällsplanering vid frågor om tomtmark, detaljplaner, markanvisning, bygglov, för att ställa frågor om det finns statistik om antalet äldre, var de äldre bor, hur de bor med mera. Kontakta kommunens äldreomsorg för att få information om äldre personer med behov av vård och omsorg som inte själva kan delta i dialoger. Personal

Att skapa bra boendemiljöer för äldre personer förutsätter ett samarbete mellan olika parter. Kommunen har en särskild roll genom sitt ansvar för bostadsförsörjning på ett övergripande plan. Kommunen har även rollen att ta fram en översiktsplan och detaljplaner för hur marken ska nyttjas och bevilja bygglov, vilket har stor påverkan på boendemiljöerna rent generellt. Men

Planering och byggande av bostäder innebär samverkan mellan många parter. I de fall som arkitekten har en dialog med lokalsamhället inkluderas ännu fler i samverkan än i normalfallet. Ett ord som är centralt i all samverkan är begreppet samsyn. Samsyn handlar om i vilken utsträckning olika personer eller organisationer har ett gemensamt perspektiv i fråga

I en pilotstudie till projekt DIABAHS följdes en grupp arkitekter som använde dialoger i tidigt skede. Dialogerna vittnar om inbyggda dilemman i besluten kring vad som ska byggas och hur som handlar om traditionellt tänkande kontra nytänkande, krav på affärsmässighet kontra ideal om hållbarhet. En slutsats var att värdet av dialoger i ett tidigt skede

Att få in olika synpunkter i ett tidigt skede av en process är betydelsefullt eftersom det är lättare att påverka en tänkt idé i början innan olika detaljer har lagts fast. Peter Frösts avhandling om designdialoger beskriver både nyttan av och genomförandet av designdialoger i tidigt skede. Dialoger kan även bidra till processer som inte

Designdialog[1] är ett sätt för arkitekter och andra designers som arbetar med den fysiska miljön att utveckla lösningar med hjälp av ett gemensamt arbete kring utformningen av fysiska rum där brukares kunskaper integreras i designprocessen. Metodiken bygger på en aktiv involvering av olika parter med intresse och ansvar för det som ska skapas och bygger

I projekt DIABAHS framkom det att så gott som alla hyresgäster hade velat vara mer delaktiga i utformningen av deras boendemiljö än vad de hade fått möjlighet till. Många äldre som flyttar till nybyggda hyresrätter har flyttat från villa eller bostadsrätt och är vana vid att kunna påverka. Samtidigt är det många som inte vill