Tillgänglighetsbedömning, inventering och verktyg

I Svensk Standard (SS 914221:2006 samt SS 914222:2006) för bostadsutformning anges tre olika nivåer på tillgänglighet. Standarden beskriver minimimått av olika utrymmen, mått på dörröppningar, fast inredning och krav på möblerbarhet i olika lägenhetsstorlekar. Normal nivå är vad som i dagsläget krävs i alla bostäder som tillhör det normala beståndet där trygghetsboende och seniorbostäder ingår. Höjd nivå har generösare mått och är ett krav när man bygger bostäder i ett så kallat särskilt boende.  

Inför en bygglovsansökan bör en tillgänglighetsexpert anlitas. Det är en person som har en certifierad utbildning i tillgänglighet och är väl förtrogen med de lagar och riktlinjer som gäller för området. I större bostadsprojekt begär bygglovshandläggaren in ett granskningsutlåtande av en tillgänglighetsexpert. Vid slutbesiktning av en byggnad kontrolleras också att krav på tillgänglighet uppfyllts.

Tillgängligheten i den befintliga byggnationen behöver åtgärdas i samband med en ombyggnation eller renovering. Det finns olika verktyg som kan användas för att bedöma en bostads tillgänglighet. I projekt DIABAHS användes två verktyg: T-märkning och TIBB (Tillgänglighet i Befintlig Bostad). T-märkning är ett verktyg som anger ”rollatortillgänglighet” i bostaden och närhet till kollektivtrafik och service. TIBB beskriver tillgängligheten i de gemensamma utrymmena mer i detalj. TIBB kan även användas för att skapa åtgärdslistor (se även Tillgänglighetsinventering – vilka verktyg finns?)

För att få in synpunkter inför ny- eller ombyggnation kan byggherren skapa en brukarpanel med till exempel personal från vård- och omsorgsförvaltningen i kommunen, personer från funktionshinderrörelsen, pensionärsorganisationer.

Bostadsanpassningar

Bostadsanpassningar är inte detsamma som tillgänglighetsåtgärder eftersom de rör enskilda individers behov av en anpassad bostad. Ibland räcker inte den generella tillgängligheten i en nybyggd bostad vilket gör att den behöver anpassas för att den person som bor där ska kunna klara sig själv.

Läs mer

Idegård, Katarina., Fehler, Joanna & Lindahl, Lisbeth (2012). Tillgänglighetsinventering av bostäder. Vilka verktyg finns? Göteborg: FoU i Väst/GR.

Iwarsson, Susanne & Ståhl, Agneta (2003). Accessibility, usability and universal design – positioning and definition of concepts describing person-environment relationships. Disability and Rehabilitation, 25:2, 57-66

Lindahl, Lisbeth., Martini, Maria & Malmqvist, Inga (2010). Vem ska värna tillgängligheten. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. 

Lindahl, Lisbeth (2013). Tillgänglighet är inget hinder. Bo bra på äldre dar. Kunskap, kreativitet, kvalitet, Kap. 4, sid 60-77. Stockholm: Svensk Byggtjänst.

Plan- och bygglag (2010:900)

Boverket 

Visst du att…

Tillgänglighet till den fysiska miljön är en rättighet enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2006. Konventionen gäller i Sverige sedan 2009 och ligger till grund för den nationella funktionshinderpolitiken och diskrimineringslagstiftningen.  

Myndigheten för delaktighet.

Rulla till toppen