Fysisk tillgänglighet i lagar och riktlinjer
Dagens normer för nybyggnation och ombyggnation innebär krav på vissa mått och funktioner, vilket innebär att den fysiska tillgängligheten bukar vara bra. Hus med minst tre våningar måste ha hiss; badrummen ska kunna användas av personer med rullstol; dörröppningarna ska ha ett passagemått på minst 80 cm; tunga dörrar som är försedda med dörrstängare – vilket är vanligt i portar till flerbostadshus – ska installeras med automatiska dörröppnare. Sammantaget kan dessa krav på tillgänglighet leda till ökade byggkostnader. Samtidigt är det billigare att bygga tillgängligt från början än att göra anpassningar i efterhand.
Krav på tillgänglighet och användbarhet finns formulerade i bygglagstiftningen. I 8 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900) anges till exempel att en byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Med nedsatt orienteringsförmåga menas nedsatt syn, hörsel och kognitiv förmåga. Bristande tillgänglighet kan vara en grund för diskriminering enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567).
Även om det finns tydliga lagar och regler, kan detaljer i den nybyggda boendemiljön skapa hinder i vardagen. Det kan röra sig om valet av trösklar i en bostad, nivåskillnader ut mot en balkong eller att det är svårt att hantera digitala porttelefoner eller bokningssystem. Lagar och regler ger inte detaljerad information om hur utförandet ska se ut i praktiken. Boken Bygg i kapp ger mer information på detaljnivå.
Läs mer
- Svensson, Elisabet (2015). BYGG IKAPP för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar. Utgåva 6. Stockholm: Svenska Byggtjänst.
- Plan- och bygglag (2010:900)
- Boverket
- Plan- och Byggförordningen, PBF (2011:338), 3 kap paragraf 4 och 5.
- Boverkets Byggregler, BBR (BFS 2011:6).
- Örnhall, Hans (2019). Bostadsbestämmelser 2019. En handbok om byggbestämmelser för bostäder och bostadsmiljö – Nybyggnad och ombyggnad. Stockholm: Svensk Byggtjänst.
