Den sociala dimensionen

Den sociala dimensionen handlar om rättvis fördelning av hälsa och välfärd. Det finns flera rapporter som visar hur medellivslängden och folkhälsan är ojämnt fördelad i världen.  Även om Sverige fortfarande tillhör några av världens mest jämlika länder ur ett ekonomiskt perspektiv så har inkomstskillnaderna i Sverige ökat betydligt de senaste tjugo åren. I Göteborg är det stora skillnader i hälsa och medellivslängd i olika stadsdelar beroende på bostadssegregationen.

Forskning om social hållbarhet i boendemiljön har identifierat närsamhällets betydelse för människors livskvalitet och upplevelse av gemenskap. Utformningen av boende- och närmiljön påverkar människors livsvillkor. Den bör bidra till sammanhållning, trygghet, hälsa och välbefinnande för enskilda och grupper av människor. Äldre människor utgör dock ingen homogen grupp, utan har olika ekonomiska och hälsomässiga förutsättningar. Gemensamt för alla äldre är dock att boendemiljön är den viktigaste livsmiljön. Därför betyder utformningen av bostaden, fastigheten och närmiljön mycket för möjligheten att leva ett gott och självständigt liv. Utformningen påverkar möjligheten att förflytta sig i området, upplevelse av trygghet och samvaro med andra.

Läs mer

Berkley (2013). Creating strong communities. How to measure the social sustainability of new housing developments. Berkley Group, Social Life, University of Reading. The Berkley Group, Cobham, Surrey, UK.

Braide Eriksson, Anna, Malmqvist, Inga, Paulsson, Jan, Andersson, Morgan & Nylander, Ola (2017). Debatt – Hög tid för socialt hållbart bostadsbyggande. Plan Nr 4, 2017, sid 46-47.

Göteborgs Stad (2017). Jämlikhetsrapporten 2017. Skillnader i livsvillkor i Göteborg. 

Ström, Lisa, Molnar, Stefan & Isemo, Sanna (2017). Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv – en kunskapsöversikt. Göteborg: Mistra Urban Futures Rapport 2017:4.

 
Rulla till toppen