Vad kan staten och kommunen bidra med?

Det kostar att ha rum för gemensamma aktiviteter och personal och det kan vara svårt för fastighetsägaren att fördela dessa kostnader fullt ut på dem som ska bo där. Hyrorna/månadsavgifterna blir ofta mycket höga om de boende ska stå för hela kostnaden. De kvadratmetrar som läggs på gemensamma lokaler skulle alternativt sett kunna användas som lägenhetsyta, vilket ger fastighetsägaren en annan intäkt. Personalkostnaderna innebär en ökad driftskostnad på flera hundratusen per år.

I dagsläget finns ett statligt investeringsstöd till byggherrar som bygger eller bygger om fastigheter till senior- och trygghetsbostäder som administreras av Länsstyrelsen. På Boverkets hemsida kan man läsa om kriterierna för att få stödet. Dessutom har en del kommuner infört ett kommunalt bidrag till trygghetsbostäder som syftar till att ersätta fastighetsägarna för de merkostnader som personal och lokal innebär (se Affärsutveckling ).  Att kommunerna lägger skattemedel på detta kan motiveras med att kommunen sannolikt tjänar på det genom att förebygga behov av vård och omsorg hos målgruppen.

Det finns även kommuner som i stället för att ha ett bidrag samarbetar med de fastighetsägare som har trygghetsbostäder och erbjuder att kommunens personal arbetar i dessa boenden

Scroll to Top