Om Klokboken

Om Klokboken för seniorbostäder

Klokboken för seniorbostäder syftar till att sprida kunskaper om sånt som är värt att tänka på för alla som planerar bostäder för seniorer i det vanliga bostadsbeståndet, framför allt lägenheter i flerbostadshus. Med Klokboken vill vi inspirera, bredda kunskaperna och bidra till mer kunskapsbaserade beslutsunderlag. Den är tänkt att underlätta för byggherrar, arkitekter, planerare, beslutsfattare med flera som vill skapa bostäder för seniorer. Vi tror att det finns ett behov av Klokboken för seniorbostäder, för att det idag saknas en samlad plats med kunskaper i detta tema.

Klokboken för seniorbostäder har kommit till som ett resultat av ett forsknings-och utvecklingsprojekt på Chalmers tekniska högskola och Göteborgsregionen – DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer) . Projektet finansierades av Formas, CMB, Mistra Urban Futures, Göteborgs Stad och många fler aktörer (se DIABAHS).

Texten baseras på kunskaper från projekt DIABAHS och från tidigare studier samt praktisk erfarenhet av att skapa bostäder för seniorer. Vi som har gjort Klokboken för seniorbostäder arbetar på Chalmers, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Göteborgsregionen, FoU i Väst samt White. Texten har faktagranskats av prof. emeritus Jan Paulsson och bitr. prof. Inga Malmqvist. Anna Barne på White har gjort illustrationer.

Avgränsningar och faktagranskning

Klokboken för seniorbostäder har faktagranskats av Lisbeth Lindahl, Nina Ryd och Susanne Clase. Dessutom har några teman granskats av biträdande professor Inga Malmqvist (Bidra till självständighet och Gemensamma utrymmen) och professor emeritus Jan Paulsson (Tillgänglighet och användbarhet samt Dialog och samverkan).

Klokboken för seniorbostäder publicerades våren 2019 och kommer inte att uppdateras efter publiceringsdatum. Vi tar inte ansvar för om texten kommer att uppfattas som omodern över tid. Klokboken för seniorbostäder är ingen regelrätt handbok. För dig som är ute efter lagar, regler och riktlinjer rekommenderar vi Boverkets webbplats.

Cyklande par

Varför bygga bostäder för seniorer?

Sverige och många andra länder har en allt ökande äldre befolkning. År 2019 är en femtedel av befolkningen över 65 år och denna åldersgrupp förväntas öka. Den grupp som ökar allra mest fram till 2028 är den över 80 år.

Frågan om äldres bostäder har sin upprinnelse i att många äldre inte bor bra utan behöver flytta, men saknar någonstans att flytta till. Livsomständigheterna kan förändras snabbt på ålderns höst. Det kan plötsligt vara omöjligt att klara de där trapporna som tidigare inte var något bekymmer. Det kan vara kraften som tryter som gör att man inte längre orkar hålla efter sin trädgård, eller att det känns för ensamt att bo själv efter att ha förlorat sin livskamrat. Det finns många olika skäl till att behöva flytta och detta hade inte varit ett lika stort problem om det fanns bostäder att tillgå. Men på grund av att bostadsmarknaden ser ut som den gör, kan det ta lång tid att få en ny bostad. Det byggs för lite och många pensionärer kan inte betala så höga hyror som det blir i nyproducerade lägenheter.

Att sörja för att det finns bra bostäder för äldre är en samhällsfråga. Det finns hälsorisker med att bo för länge i en bostad som är otillgänglig och bidrar till social isolering. En bostad som inte främjar självständighet bidrar till sämre välbefinnande och hälsa för den enskilda, ökat behov av hjälp från anhöriga och samhället. Motsatt bidrar en flyttkedja där en äldre person till exempel flyttar från sin villa, till att en större bostad frigörs för ett hushåll som behöver större utrymme.  Det hushållet lämnar i sin tur en mindre bostad som blir tillgänglig för ett annat hushåll och så vidare. Bostaden matchas bättre med det behov som människor har.  Hur många länkar en flyttkedja innehåller varierar förstås men argumentet bygger på att äldres rörlighet på bostadsmarknaden är något positivt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Läs mer

  • Abramsson, Marianne, Elmqvist, Anna & Magnusson Turner, Lena (2014). Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar. Linköpings universitet, Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) & Norwegian Social Research (Nova), Oslo, Norge.
  • Sandstedt, Eva & Abramsson, Marianne (2012).  Ny bostadspolitik för att möta en åldrande befolkning. I Äldres boende – forskningsperspektiv i Norden, Kap. 1, sid. 19-33. Red. Marianne Abramsson & Catharina Nord. Lund: Studentlitteratur.
  • SOU (2015:85). Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer. Betänkande av Utredningen om bostäder för äldre. Stockholm.

Vem är äldre? Vem är senior?

Vi skriver om äldre. Men vem är egentligen äldre? Det finns många fördomsfulla föreställningar av äldre människor som grupp som gör att äldre har fått negativa associationer. En sån tanke är att alla äldre är likadana, vilket vi inte tänker om yngre vuxna. Bara för att man har passerat ett visst årtal, slutar man inte upp med att vara en individ med allt vad det innebär av personlighet, åsikter, intressen, drömmar.

På tal om ålder så finns det så många olika åldrar: kronologisk, biologisk, social och psykologisk. Med kronologisk ålder menas det antal år en har levt, biologisk handlar om hur gammal kroppen är utifrån en medicinsk bedömning och den sociala åldern utifrån förväntningar på hur en ska bete sig vid en viss ålder. Psykologisk ålder har med upplevelsen av att vara ung eller gammal, psykologisk mognad och utvecklingsfas att göra.

Det är vanligt att definiera äldre utifrån den gräns då de flesta går i pension vilket är vid 65 år i Sverige. Men då många lever allt längre och blir 90, 100 eller ännu äldre, kan äldretiden komma att sträcka sig över en tredjedel av ens liv. Gruppen äldre består av minst två generationer sett ur detta perspektiv. Forskare delar ibland in äldre utifrån begreppen ”den tredje” och ”fjärde åldern” för att beskriva de skillnader som finns mellan den period som kännetecknas av att en är pigg och aktiv (den tredje åldern) och den period som kännetecknas av att en inte orkar lika mycket, påverkat av sjukdom och funktionsnedsättningar. När den fjärde åldern infaller varierar mycket mellan individer och grupper i befolkningen.

2008 definierade Äldreboendedelegationen fyra boendeformer:  Ordinära bostäder, Seniorbostäder, Trygghetsbostäder och Vård- och Omsorgsboende. Det finns många fler begrepp som används och nya koncept utvecklas. Figuren nedan visar hur olika boendeformer är kopplade till åldrandet.

Tredje och fjärde åldern - bild 1

Läs mer

  • Andersson, Lars. (2008). Ålderism. Lund: Studentlitteratur.
  • SOU (2008:113). Bo bra hela livet. Slutbetänkande av Äldreboendedelegationen. Statens offentliga utredningar. (Live well throughout life. Final report from the governmental commission Äldreboendedelegationen) Stockholm.
  • Tudor Sandahl, Patricia (2010). Den tredje åldern. Stockholm: Brombergs förlag.
  • Tudor Sandahl, Patricia (2011). Den fjärde åldern. Stockholm: Brombergs förlag.

Har seniorer särskilda bostadsbehov?

Egentligen är det inte några större skillnader mellan behoven hos yngre och äldre när det gäller bostaden. Vissa behov är gemensamma, medan andra snarare är ett uttryck för olika livsstil och preferenser, vilket innebär att det behöver finnas olika slags alternativ till boenden för seniorer.  I framtiden förutspås behoven bli ännu mer differentierade.

Några faktorer som trots detta är specifikt för äldretiden i våra liv är att pensionärer ägnar mycket mer tid hemma än yrkesverksamma personer gör. Detta innebär att hemmet behöver vara en trygg och stimulerande plats, skapa utrymme åt gemenskap och avskildhet för dem som delar bostad och att boendemiljön stimulerar till aktivitet och sociala kontakter.  I projektet Gôrbra för äldre som pågick mellan 2011–2012 i Göteborgs Stad fokuserade projektägarna på förbättrad tillgänglighet, teknikstöd och social gemenskap.  Den fysiska tillgängligheten är viktig för äldre personer för att det normala åldrandet innebär försämrad balans och rörlighet, vilket till exempel påverkar förmågan att gå i trappor. Synen försämras också vilket gör att behovet av ljus ökar. Försämrad hörsel bidrar till ett behov av god akustik. En tillgänglig och användbar boendemiljö gör att individen klarar sig själv i vardagen, vilket bidrar till upplevelsen av autonomi, oberoende och integritet. Detta är framför allt viktigt i den fjärde åldern – den period då hälsan försämras.

Äldretiden är en utmanande tid på grund av alla de förluster som den här fasen för med sig. De flesta som överlever sina vänner och närstående upplever att deras nätverk glesas ut. Det är viktigt för alla människor oavsett ålder att ingå i ett socialt sammanhang där man får bekräftelse på vem man är och vad man betyder för andra. För pensionärer som inte kan luta sig mot exempelvis yrkesidentiteten, blir de privata arenorna viktigare. Det är därför positivt om den nya boendemiljö som man flyttar till ger möjlighet att lära känna sina grannar på ett enkelt sätt.

Genom ett hälsofrämjande perspektiv, genomtänkt gestaltning med kunskap om, förståelse för och inlevelse i äldres behov och situation kan man med den fysiska miljön möjliggöra för seniorer att kunna bo kvar i sitt hem och leva ett självständigt liv. På så vis påverkas hälsan hos äldre positivt och den tredje åldern stretchas ut.

Tredje och fjärde åldern - bild 2

Läs mer

  • Fürth, Thomas (2018, april). Att leva och bo på ålderns höst – om värderingar, ny teknik och boende för morgondagens äldre. Presentation vid konferens, projekt DIABAHS, Göteborg, 2018-04-28.
 

Produktionsteam

  • Forskare (fil dr psykologi) Lisbeth Lindahl, GR
  • Forskare (tech dr, Arkitekt MArch/MSA Nina Ryd, Chalmers
  • Arkitekt SAR/MSA, Susanne Clase, White
  • Projektassistent Cecilia Kaan, GR
    Projektassistent Malin Isaksson, GR
  • Kommunikatör Ludvig Aust, GR
  • Kommunikatör Märit Malmberg Nord, GR 

Kontaktinformation

För vidare information eller frågor om Klokboken för seniorbostäder maila till:
lisbeth.lindahl@goteborgsregionen.se